Allting går i ett

Jobbet har verkligen kommit igång nu. Det är inte alls som i början när jag bara hade saker att göra två timmar om dagen. Nu går det verkligen i ett och jag skulle kunna jobba väldigt långa dagar om jag ville, utan att ha problem att sysselsätta mig. Men... jag ska inte göra det. Jag ska försöka hålla mig till att jobba helt vanliga, normallånga dagar, så jag kan ha ett liv utanför jobbet också. Hur som helst föredrar jag att vara sysselsatt när jag är här framför att sitta av tiden utan något att göra. Resten av livet känns lite provisoriskt (min man är inte här, jag har inte så mycket möbler och jag kan räkna mina vänner på fingrarna), men jobbet har fallit på plats och jag trivs.

Nu ska jag ta en paus i jobbandet för att äta en apelsin och sedan ska jag fortsätta labbandet.