Tillbaka på plats i San Diego

Jo, just det. Jag landade i San Diego vid 16-tiden igår - dvs ett på natten svensk tid. Återigen kan har jag stöd för min hypotes att jag jetlaggar åt väster, men inte åt öster. När jag kom till Portugal var jag visserligen trött, men kom in i dygnsrytmen på en gång. Nu är klockan 11.02 och jag är redo att gå och lägga mig. Det kommer att bli en hårt dag. :P Lyckades iofs sova ganska sammanhängande från kl 20 igår kväll tills kl 6 imorse. Bra jobbat. Imorrn ska jag köra till LA och gå på Lily Allen konsert. Det ska bli spännande att se om jag lyckas hålla mig vaken. Som tur var brukar det vara hög volym på konserter så förhoppningsvis kan jag inte somna där i alla fall. Men vem vet... jag har en fascinerande förmåga att somna närhelst och var som helst om jag är trött.

Det var kul att vara tillbaka i Sverige. Full rulle hela tiden och ändå hann jag inte allt jag ville. Och det kändes definitivt som hemma. Och det mesta var sig likt. Det konstigaste var nog att det kändes som att komma hem när jag kom till San Diego också. Hur klarar man det rent mentalt? Kanske blir man schizo och får flera personligheter? ;)