Duktig

Igår var jag trots en enorm trötthet som infann sig redan vid elvatiden på förmiddagen vaken till 22.30. Mycket duktigt av mig. Det är dock inte enbart min förtjänst utan även V:s. Eftersom vi åkte tillsammans till jobbet kunde jag ju inte ge mig av hemåt förräns han var klar - och att sitta och sova över datorn på jobbet ser ju inte så snyggt ut - så utav bara farten var jag vaken till 18.30. Därefter bar det av till Henry's för inhandlande av nödvändiga livsmedel. V kollade min vagn innan jag gick till kassan för att eliminera konstiga saker som lagt dit av ren trötthet och förvirring. Därefter stundade middag hemma och sedan biljart på Alibi. Oj, vad dålig jag är på biljard!! Det är iofs inte så konstigt eftersom jag bara spelat en enda gång förut, hemma hos en klasskompis i tvåan på gymnasiet. Tur, tur att V är snäll och har tålamod med mig. Han har typ en universitetsutbildning i biljard och sänker nästan alla bollarna inom fem sekunder. Men det gör inget, för det blir ju mycket lättare för mig när alla hans bollar inte ligger ivägen för mina! :) Fast det är klart... jag vet inte vem det här var mest terapi för - mig eller honom... Jag behövde ju hållas vaken med aktivitet och sockrad koffeinlösning (läs cocacola - reds anmärkning) och V har nog känt sig lite smått ensam sedan han kom tillbaka från Europa så han ville ha sällskap. Tur att våra två egoistiska mål gick att kombinera. ;)

I eftermiddag ska jag susa upp till LA och träffa R. Vi ska ju på Lily Allen ikväll. På baksidan av konsertbiljetterna står det en varning för flygande objekt så som puckar och bollar, så nu förväntar jag mig ett stort antal puckar och bollar på konserten.